Efter snabba 8 år så var det som sagt sista dagen i Rabbalshede (min skola) idag. Dags att börja högstadiet i en annan skola efter lovet. Allvarligt talat då, jag sitter och gråter för att jag kommer sakna Rabbalshede så otroligt mycket så det finns inte. Min bästa kompis satt och grät, inlåst i klassrummet. Jag förstår henne så mycket! Känslorna kommer fram till slut och alla minnen man har, i Måndags skulle vi gå igenom minnen. Jag kan rabbla upp flera tusen minnen känns det som. Det har inte varit roligare än i skolan det senaste året, vi har haft världens grymmaste lärare också. Vi har inte haft så mycket läxor, vi har åkt och badat en gång i månaden, vi har bara varit nio personer i klassen och vi har varit som en enda stor familj som jag redan skrivit.

Men jo, jag kom till skolan när jag var 4 år. Nu idag är jag 13 år och har gått i 4-5 års gruppen i två år, 0an, 1an, 2an, 3an, 4an, 5an och till slut 6an. Imorgon är skolavslutningen och jag kommer darra som tusan inne i kyrkan och ska inte försöka gråta. Rabbalshede har varit liksom som en del av mig eller snarare alla så länge. Nu ska vi åka vidare till en annan skola... sånt är livet. Men det kommer bli som ett helt nytt liv. Nej, nu ska jag snart ringa och höra hur det är med min lilla vän då..

Puss Sarah